Människor är konstiga

Hej igen dagboken. Sitter här och fnular över livet i allmänhet och inser att jag är lyckligt lottad över att som liten få sitta kring ett matbord ute på landet. Regelbundet kunna få samtala om allt mellan himmel och jord med människor från alla jordens hörn och yrken.

Med en sådan bakgrund känns det konstigt idag som att lita på hur andra tycker och tänker med följande uttryck på sociala medier. Att det läggs så mycket tyckande och tänkande på hur vissa människor uttrycker sig via text och tal på facebook. Hur tjejer ibland bara lyssnar på andra tjejer som har som andemening att män är konstiga för att män är män. Hur lätt det är att utgå från vad någon av samma kön tycker och tänker i stället för att fråga och våga tänka själv.

Såg en Batman film för att par år sedan och det finns en scen där Batman sitter på ett räcke och pratar med Rachel. Där han säger meningen att ”Vad du gör som person definierar vem du är som person. Försöker leva efter detta som person. Men balansgången att ställa upp för omgivningen och bli utnyttjad är en hårfin balansgång. Något jag jobbat med varje dag är att uppskatta de personer kring mig för vilka de är. Men ibland så är det lätt att bli paff att vissa undervärderar de handlingar som faktiskt görs utan i stället väger större vikt vad andra tycker, tänker, anser, tror… Människor är konstiga…